top of page
  • Skribentens bildErik

Lite om stålhagel

Uppdaterat: 30 juni

Nu när stålhagelförbudet står inför dörren kunde det vara passande att skriva ett par rader om hur man som jägare eller skytt kan tänka kring detta och vad man bör eller inte bör göra. Men först och främst så vill jag poängtera att flera jakttidningar, bl.a. Svensk Jakt, nyligen har skrivit mycket bra reportage om stålhagel, så jag rekommenderar definitivt att man läser någon av dessa med.

Godkänd för stål, enkelt!

Anledningen att frågan är svår för en vapenhandlare att hantera är att man som handlare aldrig öppet kan rekommendera en kund att gå emot tillverkarens föreskrifter eller rekommendationer. Det betyder kort och gott att man inte kan rekommendera någon att skjuta stålhagel i ett gevär som inte är godkänt för det. Samma svar kommer man få ifrån tillverkare av både vapen och ammunition. Med det underförstått kan man ha en diskussion om hur användningen av bly kontra stålhagel ter sig i praktiken.


Stål är inte alltid ”stål”, eller i alla fall inte det ”stål” som vi tänker på när vi pratar om ”stål”. Förvirrande? Javisst! Låt mig förklara.


Det som avgör om en bössa klarar viss ammunition är inte materialet som haglen är gjorda av utan patronens arbetstryck, dvs. det maximala tryck som utvecklas i pipan när man skjuter. Stålhagel har potentialen för mycket högre tryck än bly, men det är långt ifrån alla stålhagelpatroner som utvecklar dessa farligt, för äldre bössor, höga tryck. Det vi brukar kalla ”stålprov” eller ”liljan” är den högsta nivån av tryckklassning och visar att bössan kan skjuta vilken ammunition som helst utan problem.


Tanken bakom att klumpa ihop allt stål är dock att det man absolut vill undvika är att vederbörande, glad i hågen, köper en låda högeffekts-magnumstål och provar i sin gamla Husqvarna hanbössa ifrån 1880-talet. Det är ingen bra idé.


Ammunitionstillverkare skall kunna tillhandahålla information om vilka tryck deras patroner håller, om ingenting annat sägs bör patronen hålla standardtryck för kalibern och patronläget. Står det "CIP S" betyder det högre tryckkrav och dessa skall ej skjutas i bössor som inte har högre tryckprov. Kontrollera alltid ammunitions tryck om du är osäker. När det kommer till stålhagelpatroner är en tumregel att laddningar 30 gram eller under tillsammans med hagelstorlek US4 eller mindre är en "normalladdning" och kan skjutas i icke stålprovade gevär. Över 30 gram och med en storlek på US3 eller större finns det risk för att trycken blir för höga och dessa patroner bör undvikas om bössan inte har högre tryckprov.


Vad det innebär för jakten diskuteras lite längre ned. Stålladdningar under 30 gram med hagel mindre än US4 bör hålla jämförbara tryck med liknande laddningar i bly och kommer därför fungera likvärdigt även i äldre gevär.


För att summera, när vi pratar om ”stålhagel” är det oftast högeffektsstål vi menar, alltså stålpatroner som utvecklar högre gastryck jämfört med liknande laddningar i bly. På laddningar under 30 gram och hagelstorlek US 4 eller mindre bör materialet inte spela någon roll, trycket inne i pipan när man skjuter är helt jämförbart med liknande laddningar i bly.


Håller man sig inom dessa ramar (<=30gram, <=US4) bör man alltså kunna fortsätta skjuta hagel i äldre gevär som saknar stålklassning. Övningshagel 24 gram faller helt inom denna kategori.


Stålgodkänd eller inte?

"Liljan" tillsammans med CIP S

Det är inte alltid liljan som avgör om det går att skjuta högeffektspatroner eller inte. Liljan började inte användas på allvar förrän 90-talet så gevär äldre än detta kommer med hög sannolik inte ha liljan. Bössor ämnande för andra marknader än en europeiska behöver inte heller ha liljan.


Det finns andra saker att titta efter.


På Italienska vapen kan man leta efter två stjärnor ovanför texten ”PSF”, en äldre märkning för magnumprov. På engelska vapen avslöjar texten ”1200 BAR” eller två kronor ovanför ”SUP” högre tryckprov. Vissa tillverkare skriver helt enkelt ”Steel Shot” eller ”Steel Shot Proof”. Texten ”CIP” över ”S” betyder högre tryckprov men "CIP" över ”N” endast vanligt tryckprov. Patronläge i 76mm visar också att vapnet testats för högre tryck.

Märkningar för högre tryckprov

Det gäller dock att man kollar upp varje vapen noga innan man drar några slutsatser, om tillverkaren fortfarande är aktiv bör man kontakta denna för att få ett definitivt svar på vad märkningarna innebär





Trångborrningen då?


När det kommer till trångborrning, eller choke, så beter sig stålhagel lite annorlunda jämfört med bly. Det är sant att en trängre borrning kan ge högre tryck, men stämmer inte alltid. Många tillverkare rekommenderar att man endast skjuter högeffektsstål med en trångborrning öppnare än ½ choke. Om så är fallet bör man inte göra annat.


Men när det kommer till normaleffektsstål så inverkar faktiskt inte trångborrningen nämnvärt på trycket utan den huvudsakliga anledningen att man inte rekommenderar trånga choker är att det brukar ge dåliga träffbilder. Bilden som många har är nog att stålhaglen ”stockar sig” i en trängre choke och därmed ger upphov till ett haveri kan vara fallet, men då endast med laddningar kraftigare än 30 gram eller storlek US3 och större. På ett äldre gevär öppnar man oftast inte chokerna på grund av trycket utan på grund av träffbilden, och rekommendationen brukar vara minst ½ choke.


En sak som kan bli ett problem framförallt på riktigt gamla bössor är patronlägets utformning. Äldre gevär behöver inte nödvändigtvis följa modern standard för hur patronläget skall se ut och det kan bli ett problem om man vill skjuta moderna patroner. Detta måste kontrolleras hos en vapensmed.


Att skjuta 30 grams stål i en äldre bössa med extra full borrning kanske går rent teoretiskt, men man ligger precis på marginalen.


Vad händer om man skjuter ”stål” i en icke godkänd bössa?


Följande sägs med förståelsen att all är vuxna och har gott konsekvenstänk.


”Förmodligen ingenting ovanligt alls”.


Det är mestadels en myt att bössan kommer flyga i småbitar vid första skottet, men det finns en viktig kärna av sanning då det faktiskt kan hända även om det är osannolikt. Det ska väldigt mycket till för att ett gevär faktiskt skall ”flyga i bitar”.

Nitro Proof - betyder ingenting för stålhagel

Den absolut vanligaste konsekvensen av att skjuta patroner med för höga tryck är att låset börjar glappa mycket fortare än annars då trycket sliter på mekanismen mer än det är tänkt. Nästa steg är att pipan deformeras, bular ut, och i värsta fall spricker helt och hållet. Vanligast är att bulan kommer precis bakom choken då trycket stiger när haglen skall ut genom choken. Det sista och minst sannolika (trots att det kan hända) är att hela låset separerar dramatiskt. Dock kan alla lista ut att detta eventuellt kommer att hända om man går igenom ovanstående steg först. Om du har minsta misstanke om att bössans integritet är skadad, ta den till en vapensmed utan att skjuta ett till skott!


Håll alltid detta i åtanke, att bara för att man gjort det 10, 20, eller 100 gånger förut betyder det inte att det är helt säkert. Bössans pipor bör kontrolleras regelbundet efter eventuella skador eller bulor.


Jag tycker att man skall tänka så här:


Har du en fin gammal klenod som farfar köpte ny 1936 och släkten har jagat med ända sen dess, varför förstöra den med stålhagel? Köp alternativhagel vad det än kostar om du vill fortsätta jaga med denna, jag tror inte farfar skulle vara glad om han fick veta att bössan till slut skrotades eftersom någon snålade in och köpte fel ammunition.


Har du ett billigt dussingevär ifrån 50/60/70-talet, typ Suhl, Hungaria, Brno, Lanber, Rizzini, se detta som ett utmärkt tillfälle att fundera på en uppgradering. Alla bössor slits med tiden och nu kanske det har blivit dags att dra tillbaka trotjänaren och se sig efter något som klarar dagens krav på säkerhet och prestanda. Om man ändå måste betala en vapensmed lika mycket som bössan är värd för att borra upp chokerna, sparar man då verkligen pengar?

Det moderna hagelgeväret - Beretta 686

Har du ett modernare gevär ifrån 80-talet och framåt, kanske en Beretta eller dylikt, dubbel och trippelkolla märkningarna för att se om det inte är möjligt att skjuta högeffektsstål. Kontakta tillverkaren och hör dig för. Det är även möjligt att utföra stålprov i efterhand, så det kan vara något att undersöka om bössan innehar ett värde.


Jakten då?


Kort och gott, ska du skjuta magnum eller högeffektsstål måste ditt vapen vara godkänt för stål. All stålhagel med laddning över 30 gram eller hagelstorlek större än US4 kvalar in här. Vad det betyder i praktiken är att alla som vill jaga större hagelvilt etiskt måste använda högeffektspatroner. På grund av sin lägre vikt har stålhagel en kortare räckvidd än jämförbart hagel i bly och därför måste skotthållen bli kortare, enligt rekommendation max 25 meter. I vissa fall kan detta vara ännu kortare.


Att ladda upp med 28 grams US 5 stålhagel och försöka skjuta rådjur kan aldrig vara försvarbart. Så se över den jakt du bedriver och fundera på vad du behöver inneha för att klara dagens krav på ett etiskt vis. Blyförbud betyder inte att hageljakten måste ta slut, men hellre att vi som jägare som tänka om och anpassa oss för nya förutsättningar. Vi kan fortsätta använda våra äldre bössor i vissa situationer men inte i andra. Du kanske jagar uteslutande med stålhagel idag och då påverkas du inte alls, men om du har för vana att använda endast Gyttorps Röda US 1 så måste du nu tänka om.


Plus, det är ju alltid kul att titta på nya bössor, eller hur?




59 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page