Nu när vintermörket har infunnit sig och ljusa sommarnätter är ett minne blott kan det vara läge att diskutera mörkersikten. Under årets ljusaste månader går det oftast bra att jaga vildsvin med vanlig optik då deras aktiva period överlappar med ljuset. Men resterande delen av året blir det lite tuffare och de flesta inbitna vildsvinjägare är därför oftast utrustade med någon form av nattoptik. Men vad finns det för alternativ och vilka regler gäller egentligen när det kommer till användandet av lampor och mörkeroptik?
En lathund för lagar och regler
Nattsikte – ett sikte av antingen digital eller termisk typ. Ett digitalt sikte använder samma teknik som en digitalkamera för att förstärka det befintliga ljuset, ofta i kombination med en IR lampa. Ett termiskt sikte använder en speciell lins för att se värme, det är alltså inte beroende av ljus i någon form.
Nattsikten får användas för jakt på vildsvin dygnet runt. Termiska sikten får användas för jakt på vildsvin dygnet runt i öppen terräng eller i anslutning till åtelplatser.
Nattkikare / spotter – en kikare eller en monokulär som fungerar på samma sätt som ett digitalt eller termiskt sikte.
Digitala och termiska nattkikare / spotters får användas för jakt på allt vilt utan begränsning eftersom dom inte anses som ”jaktmedel”.
Rörlig belysning – Ficklampa eller vapenmonterad lampa.
Rörlig belysning får användas för jakt på vildsvin i alla situationer och även i vissa fall för jakt på räv / grävling då det handlar om fäll eller grytjakt eller jakt med ställande hund.
Fast belysning monterad i jaktligt syfte – t.ex. åtelbelysning.
Får endast användas vid vildsvinsjakt. Det är alltså inte tillåtet att skjuta grävlingar och rävar under åtelbelysningen.
Fast belysning monterad i icke jaktligt syfte – t.ex. gårdslampor och gatlyktor.
Får nyttjas vid jakt på räv, grävling, vildkanin, mårdhund, mink, mård, tvättbjörn och vildsvin.
I korthet kan man summera att när det kommer till vildsvinsjakt så är samtliga tekniska hjälpmedel numera tillåtna. Man behöver heller inte längre söka om tillstånd hos länsstyrelsen för att få använda termiskt sikte, vilket var fallet för ett par år sedan. Intressant är också att notera att man nu även får använda sig av digitala eller termiska spotters (dock inte sikten) vid all typ av jakt då dessa inte anses vara jaktmedel.
Men låt oss nu gå in lite på djupet och gå igenom hur olika sikten, kikare och spotters fungerar.
Digitala sikten – även kallade ”dag/natt” sikten
Ett digitalt sikte är i princip en digitalkamera fast byggd för att sitta på ett gevär. I främre ändan sitter en kamera och det användaren ser är en skärm. Siktet använder en digital sensor för att fånga in och förstärka ljuset och visar upp en så bra bild som möjligt på skärmen. Ofta så används dessa sikten i kombination med en IR lampa eftersom kameran även ser IR ljuset och därmed tillåter ”osynlig” belysning på natten.
Anledningen att dessa kallas ”dag/natt” sikten är att dom är tänkta att kunna användas dygnet runt. Tack vare den digital bildtekniken så har dom i teorin väldigt goda skymningsegenskaper och när det blir riktigt mörkt kan man slå på IR lampan för att fortsätta jakten. Precis som en digitalkamera brukar dock ett digitalt sikte ha en fördröjning i bilduppdateringen så dom är kanske inte förstahandsvalet för drevjakt, även om det är möjligt att använda.
De vanligaste utförandena är clip-on, skenmonterat eller ringmonterat. Ett clip-on sikte fästs på ditt vanliga kikarsikte och är ett väldigt smidigt val eftersom man slipper ta av sitt vanliga sikte och kan lätta ta av och sätta på den digitala enheten. Ett skenmonterat sikte påminner mer om en digitalkamera än ett kikarsikte och kräver att siktet monteras i ett speciellt fäste på en picatinnyskena. Ett ringmonterat sikte ser precis ut som ett vanligt kikarsikte och monteras med samma ringar. Numera kommer alltfler modeller som är ringmonterade och den stora fördelen med dessa är att man kan montera det med vilket montage eller ringar man vill.
Precis som med andra digital produkter finns det ett starkt samband mellan pris och prestanda, och dyrare sikten brukar vara bättre än billigare. Precis som med kameror eller datorer måste man dock se upp så att man inte köper förra generations produkter till samma pris som de nyare produkterna. Vissa handlare kan vara lite dåliga på att sänka priser så det är ett måste att titta runt lite innan man slår till. Eftersom utvecklingen går fort framåt ska man kunna köpa äldre modeller till betydligt lägre priser än den senaste generationen.
Så vad ska man titta efter när man köper ett dag/nattsikte?
- Sensorstorlek – ju större sensor desto bättre bild ger siktet. 1920x1080 är den minsta man skall titta på idag, bättre om den är 2560x1440 eller 3840x2160, vilket är ”4K”.
- Displaystorlek –inte mindre än 720p.
- Inbyggd avståndsmätare – är en stor fördel.
- Inbyggd ballistisk uträkning – behövs inte för åteljakt men underlättar längre skott avsevärt.
- Inbyggd IR lampa – billigare sikten brukar ha svaga IR lampor så jakt på längre avstånd kräver ofta att man kompletterar med bättre IR lampa.
- Batteritid - kan vara väldigt kort, endast en timme eller två. Man ångrar inte att man köpte extra batterier.
För och nackdelar med digital sikten
Den största fördelen med digital sikten är att dom tillåter mörkerjakt till väldigt rimliga priser, en enkel och billig clip-on enhet kan vara ett bra insteg men även de dyraste siktena ifrån t.ex. Pulsar kostar betydligt mindre än avancerade termiska sikten. Ett tips är dock att kolla andrahandsvärdet på det märke man vill köpa av då vissa märken har betydligt bättre andrahandsvärden än andra.
Den stora nackdelen är att man helt tappar djupuppfattningen i ett digital sikte, bilden blir platt och det kan vara väldigt svårt att avgöra hur långt avståndet är mellan olika saker. Att avgöra avstånd fram till vilt blir ännu svårare och därför att det rekommenderat att man antingen har någon form av avståndsbedömning inbyggd i siktet eller att man i förtid kollar upp avståndet till kända objekt och använder dessa som referens. Det är framförallt viktigt att tänka på detta när man använder siktet i säden då det är lätt att missuppfatta hur mycket som faktiskt sticker upp i kulbanan – det som verkar vara 1 meter kan lika gärna vara 10 meter.
Som insteg till mörkerjakt är ett digital sikte svårslaget och om man är sugen på att prova denna typ av jakt utan att lägga alltförmycket pengar så är ett digitalt sikte ett väldigt bra val. Framförallt på lugn jakt på en åtel med känt skotthål har ett digitalt sikte få nackdelar.
Termiska sikten
Ett termiskt sikte ser värme istället för ljus och kan även kallas värmesikte. Termisk optik är vanligast i så kallade ”spotters” eller ”monokulär” då dessa brukar kosta betydligt mindre än fulländade termiska kikarsikten och är smidigare att handskas med. Termiska sikten och spotters fungerar så att dom jämför de olika värmekällor som det kan se och markerar dom starkaste som upplysta. Beroende på kalibrering betyder det att även saker som inte är djur kan lysa upp, som t.ex. solvarma stenar i åkerkanter. Därför är det viktigt att alltid kontrollera noga vad det faktiskt är som lyser upp när man använder ett värmesikte.
För att ett termiskt sikte eller spotter skall vara användbar behöver den ha en viss upplösning och värmekänslighet och dom absolut billigaste varianterna brukar tyvärr vara väldigt begränsade i sin användning då det kan vara nästintill omöjligt att avgöra vad det är man ser om upplösningen på antingen sensorn eller displayen är för låg. Här är prislappen ofta helt avgörande – ju mer man betalar desto bättre prestanda får man. Vissa märken, som t.ex. Pulsar, väljer också att inte släppa produkter som faller under en viss prestanda, så att alla produkter ifrån dom faktiskt är användbara för jakt.
Vad ska man titta på när det kommer till termiska sikten / spotters?
- Upplösning - 640x480 eller 384x288. 640x480 är väldigt bra upplösning och en upplösning lägre än 384x288 upplevs som grynig.
- Värmekänslighet – kallas NETD och mäts mK och ju lägre desto bättre. Över 50k mK är ofta för svagt och under 30k mK är riktigt bra.
- Inbyggd avståndsmätare – är en stor fördel.
- Inbyggd ballistisk uträkning – behövs inte för åteljakt men underlättar längre skott avsevärt.
- Batteritid - kan vara väldigt kort, endast en timme eller två. Man ångrar inte att man köpte extra batterier.
- Tubutförande - då kan man använda vanliga fästen hellre än en speciell skena.
För och nackdelar med termiska sikten
Man kommer ha samma problem att avgöra avstånd och djup på ett termiskt sikte som på ett nattsikte eftersom den bild man ser är en digital återgivning av verkligheten. Därför är enheter med inbyggda avståndsmätare nästan ett måste om man jagar på marker där man saknar kända referenspunkter för avstånd. Men för t.ex. åteljakt är detta inte ett problem då skjutavståndet är känt på förhand.
Den största nackdelen med termiska sikten är att saker som inte avger värme lätt försvinner och blir osynliga. Detta gäller framförallt grenar och sly som kan vara i vägen för kulbanan. Därför är det mycket viktigt att kontrollera och vara säker på kulbanan när man använder termisk optik. Men termiska sikten är heller inga röntgenögon och om det är för mycket emellan dig och det som avger värme så kommer det att skymmas helt och bli osynligt. Att saker som inte är djur lyser upp är också viktigt att tänka på då en varm sten eller dylikt lätt kan misstas för något levande om man inte är försiktig.
Ett termiskt sikte får endast användas för ”jakt vid åtelplatser eller i öppen terräng”, vilket begränsar dess användning något. Dock tror jag att de flesta som använder värmesikten använder dem till just dessa typer av jakt eftersom jakt i t.ex. tätare
skog för med sig och förstärker alla de nackdelar som beskrivs ovan. Om man har för låg upplösning kan det också vara svårt att avgöra vad det faktiskt är för djur man har i siktet och i sådana situationer är det aldrig en bra idé att skjuta.
Ett termiskt sikte används bäst vid en åtel eller just för jakt i öppen terräng där man kan vara säker på att kulbanan är fri och man har bra referenspunkter för avstånd.
Sammanfattning
Nattoptik är ett intressant och spännande sätt att utöka sina jaktliga möjligheter men det gäller att vara påläst om vilka lagar och regler som gäller för den olika utrustningen. Digitala eller Termiska sikten används uteslutande till vildsvinsjakt medans termiska spotters får användas till all typ av jakt utan begränsningar. Det är oftast bättre att vänta lite och köpa utrustning som håller högre kvalité hellre än att köpa något av de absolut billigaste alternativen ”bara för att komma igång”. Precis som med alla digitala saker idag brukar priset vara ganska avgörande för prestandan och det gäller att ha hyfsad koll på specifikationerna så att man vet att man köper något som kommer att fungera.
Den bästa utgångspunkten brukar vara att köpa ett digital sikte och en termisk spotter i mellanprissegmentet, då kan man vara säker på att man får något som kommer att fungera bra i flera år framåt.